Bouppteckning och dödsbo: i vilken ordning gör man vad
Innehåll
- Översikt: vad som händer efter ett dödsfall
- Det akuta: begravning, kontakter och säkring av bostaden
- Bouppteckningen: vad den är och vad Skatteverket kräver
- Tillgångar och skulder: att hålla reda på vad som finns
- När kan bostaden tömmas, och i vilken ordning
- Arvskifte, försäljning och det som kommer sist
- Praktisk hjälp från Tunggruppen under processen
Boka tid eller få offert
Vad gäller det?
Översikt: vad som händer efter ett dödsfall
När en person avlidit uppstår ett dödsbo, som omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet företräds av dödsbodelägarna, som vanligtvis är make, maka, sambo i vissa fall, barn eller andra arvingar och testamentstagare. Delägarna har ett gemensamt ansvar att ta hand om dödsboet, och de flesta beslut bör fattas tillsammans. Det är därför bra att tidigt samla de som berörs och tala om vem som gör vad.
Vi är ingen juridisk rådgivare och kan inte ge juridiska råd, så den här artikeln ger en allmän bild. Reglerna beskrivs av Skatteverket, som hanterar bouppteckningar och dödsbon, och av juridiska källor. De kan ändras, och dina förutsättningar kan skilja sig från de vanligaste fallen. Kontrollera därför aktuell information hos Skatteverket och fråga en jurist eller en begravningsbyrå om du är osäker på något.
Ordningen som beskrivs nedan är den som oftast fungerar i praktiken. Ibland går steg parallellt, och ibland behöver de göras i annan ordning. Syftet är att du ska veta vad som brukar komma i vilken ordning, så att du inte stressar i onödan och inte gör något som blir svårt att ångra, till exempel att kasta något som behövs för bouppteckningen.
Det akuta: begravning, kontakter och säkring av bostaden
Det första som ofta görs är att ordna begravningen, vilket vanligtvis sker i samarbete med en begravningsbyrå. Parallellt behöver närstående kontakta bland annat arbetsgivare, bank, försäkringsbolag och, om den avlidne hyrde sin bostad, hyresvärden. Kontakt med Skatteverket sker normalt genom bouppteckningen, men du kan behöva ge besked om dödsfallet till flera aktörer.
Bostaden behöver också säkras. Kontrollera att dörrar är låsta, att värdesaker är undanlagda och att dyrbara föremål inte ligger synliga. Töm brevlådan och ordna eftersändning om det behövs. Stäng av apparater som inte ska vara på, och kontrollera att kyl och frys töms på matvaror som kan bli dåliga. Om det finns husdjur eller växter behöver de omhändertas.
Ta inte bort eller kasta något av värde i det här skedet. Det är lätt att vilja ta tag i bostaden fort, men sådant som kan ha betydelse för bouppteckningen, såsom handlingar, konstföremål, smycken och fordon, ska dokumenteras. Fotografera gärna rum och viktiga föremål så att det finns underlag senare. Det skyddar både dig och de andra delägarna om frågor uppstår.
Bouppteckningen: vad den är och vad Skatteverket kräver
En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den ska enligt reglerna normalt förrättas inom tre månader efter dödsfallet, och därefter lämnas till Skatteverket inom en viss tid. Tidsfristerna och vem som ska bifoga vad framgår av Skatteverkets information, som du bör läsa noggrant. Reglerna kan ändras, och i vissa fall kan fristerna förlängas.
Bouppteckningen förrättas normalt av en bouppgivare och två personer som intygar att uppgifterna stämmer, så kallade gode män. Bouppgivaren är ofta en dödsbodelägare eller någon som har god kännedom om den avlidnes ekonomi. Många anlitar en jurist eller begravningsbyrå som hjälper till med dokumentet, men det går också att göra själv med stöd av Skatteverkets blanketter och information. Kontrollera alltid hur du ska gå tillväga innan du börjar.
Underlaget består av handlingar som kontoutdrag, lånebesked, försäkringsbesked, fordonspapper och värderingar. Därför är det viktigt att du hittar och samlar handlingar i bostaden innan du börjar röja. Om du saknar uppgifter kan du be banker och försäkringsbolag om utdrag, men det kan ta tid. En komplett bouppteckning är en förutsättning för att dödsboet ska kunna hanteras vidare.
Tillgångar och skulder: att hålla reda på vad som finns
Tillgångar kan vara bostad, bil, bankmedel, värdepapper, konst, smycken och lösöre, det vill säga möbler och andra föremål i bostaden. Skulder kan vara lån, räkningar, skatteskulder och kostnader för begravning. För lösöre görs ofta en uppskattning av värdet, och för värdefulla föremål kan en värdering behövas. Du bör inte själv hitta på ett värde, utan använda marknadsmässiga bedömningar eller en värderingsman när det är rimligt.
När du tömmer bostaden bör du notera vad som tas ut, vad som säljs och vad som skänks. Det gäller särskilt sådant som har ett värde, eftersom det ska ingå i dödsboets redovisning. Spara kvitton och noteringar, och fotografera. Det gör det enklare att svara på frågor från de andra delägarna eller från Skatteverket om sådana uppstår.
Om det visar sig att skulderna är större än tillgångarna kan situationen vara annorlunda, och i sådana fall finns särskilda regler om hur dödsboet ska hanteras. Här är det extra viktigt att inte själv börja sälja eller skänka bort föremål utan att veta vad som gäller. Kontakta Skatteverket eller en jurist för vägledning innan du fattar beslut som är svåra att ångra.
När kan bostaden tömmas, och i vilken ordning
Det finns inget generellt förbud mot att börja förbereda tömningen innan bouppteckningen är klar, men det finns tillfällen när det är klokt att vänta. Så länge det är oklart vem som ska ha vad, eller om något kan vara värt att värdera, bör du inte kasta eller sälja. Sortera gärna, men flytta hellre till en särskild hög än till sopbilen. Det som är uppenbart avfall, som matvaror och trasiga saker, kan i regel bortforslas utan problem.
För hyresbostäder styrs tidsplanen av hyresavtalets uppsägningstid, och det kan innebära att du måste tömma bostaden innan alla frågor kring arv är lösta. Då kan magasinering vara en lösning, där möbler och viktigare föremål förvaras tills allt är klart. Det ger dig tid att dokumentera och värdera utan att behöva betala hyra för en bostad som ändå är tom.
I praktiken ser ordningen ofta ut så här. Först det akuta och dokumentationen, sedan bouppteckningen, parallellt sortering och eventuell värdering, därefter försäljning, skänkning och tömning, och till sist städning och överlämning. Det är en vägledning snarare än en regel, och du anpassar den efter din situation. Vår artikel om att tömma ett dödsbo steg för steg går igenom själva röjningen mer i detalj.
Arvskifte, försäljning och det som kommer sist
När bouppteckningen är klar och registrerad kan dödsbodelägarna gå vidare med arvskiftet, det vill säga fördelningen av tillgångarna. Ett arvskifte kan göras genom ett skriftligt avtal mellan delägarna, där det framgår vem som får vad. Om delägarna inte är överens kan det bli mer komplicerat, och då kan en jurist eller en skiftesman behövas. Frågor om arv och skatt hänvisar vi till Skatteverket och jurister.
Föremål som ska säljas kan säljas av delägarna gemensamt eller genom en auktionsfirma. Läs gärna vår artikel om vad som är värt att sälja från ett dödsbo, som ger en bild av vad som brukar efterfrågas. Intäkter ska redovisas som en del av dödsboets tillgångar, och du bör spara underlag för försäljningen.
Slutligen avslutas dödsboet när skulder är betalda, tillgångar fördelade och allt som ska göras är gjort. Spara handlingar under en tid efter avslutet, så att du kan visa vad som hänt om frågor dyker upp. Ha tålamod, för processen kan ta längre tid än man tror, särskilt om flera delägare ska enas eller om tillgångarna är komplicerade.
Praktisk hjälp från Tunggruppen under processen
Vi hjälper med det praktiska: tömning av bostaden, bortforsling, packning, transport, magasinering och tunga lyft med egen kranbil. Vi lägger upp arbetet efter din tidplan och bouppteckningens gång, så att inget som behövs kastas för tidigt. Du kan välja att vi tar hand om allt eller bara delar, till exempel tunga möbler eller bortforsling av det som blir över.
Pris beror på mängd, bostadens storlek, våningsplan, bärväg och vad som ska forslas bort eller magasineras. Du får alltid pris innan vi startar. Flytteliten i Stockholm AB, org.nr 556762-1122, är godkänt för F-skatt, vilket du kan kontrollera hos Skatteverket.
Vi arbetar dygnet runt i Stockholm med omnejd. Juridiska frågor om bouppteckning, arv och skatt hänvisar vi till Skatteverket och en jurist, men vi hjälper gärna till att planera det praktiska så att det fungerar tillsammans med den processen. Beskriv bostaden och din tidsram så återkommer vi med ett tydligt besked.
Vanliga frågor
Här är svar på vanliga frågor om bouppteckning och ordningen kring ett dödsbo.
En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den ska enligt Skatteverket normalt förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Kontrollera aktuella regler och tidsfrister hos Skatteverket, eftersom de kan ändras.
Du kan oftast förbereda och sortera, men bör vänta med att kasta eller sälja sådant som kan ha värde eller betydelse för bouppteckningen. Dokumentera med foton och samla handlingar först. Fråga Skatteverket eller en jurist om du är osäker.
Dödsbodelägarna ansvarar tillsammans för dödsboet och fattar normalt beslut gemensamt. Vem som är delägare beror på släktförhållanden och eventuellt testamente. Är det oklart kan Skatteverket eller en jurist ge vägledning.
Ja, vi kan tömma och transportera efter din tidplan och magasinera det som ska vänta tills allt är klart. Vi ger inga juridiska råd om bouppteckning eller arv, utan hänvisar till Skatteverket och jurist. Du får pris innan vi startar.
Fortfarande något du undrar över
Sitter du kvar med en fundering efter texten, så hör av dig så tittar vi på hur det ser ut hos dig.